Idag träffade vi läkaren MVC, hon svarade lite på frågor men viktigast av allt så gjorde hon ultraljudet, helt otroligt! Det går inte att beskriva hur det kändes när jag fick se en liten suddig bild av någonting som liknar sånna bilder man ser i fakta böcker. Tyvärr kunde hon varken mäta längd eller skriva ut en bild men jag fick ta ett kort med mobilen. J satt på andra sidan av skynket med fick se en glimt av skärmen. När vi var på semester förra veckan fick vi även hem tiden för rutinultraljudet, 31 augusti, så det är ju inte så lång tid kvar tills dess, då får vi se lite mer. Vi kommer att göra det hos ultraljudsbarnmoskorna, eftersom att man får välja själv vart man vill ha remissen skickad så valde vi dom. Nu är det inga besök planerade hos MVC förens efter rutinultraljudet.

Tillbaka från MVC, helt otroligt i dag fick vi äntligen höra. Men det var inte lätt. Barnmorskan började lyssna med dopplern efter en liten stund utan att hon hittade något sa hon att jag skulle gå och kissa så att det skulle bli lättare att lyssna. Men det hjälpte inte hon letade vidare men hittade inget. Hon bestämde att vi skulle boka in ett läkarbesök och ett tidigt ultraljud, tiden sattes till 27 juli 8.40. När vi hade pratat lite så frågade hon om vi inte skulle försöka lyssna igen och vilken tur för då fick vi äntligen höra ett rytmiskt fluffande ljud. 172 slag i minuten berättade barnmorskan. Hon skrattade och tyckte att det verkade vara en envis rackare. Vi pratade lite mer och hon sa att vi fick behålla läkartiden om vi ville. Vilket vi såklat kände för. Efter så mycket oro vill man ju dubbelkolla. Vi fick även veta att jag är Rh negativ, jag har blodgrupp 0-. Om några veckor får vi veta om jag behöver ta en spruta eller inte.

Nu är bebisen ungefär 8 centimeter lång och väger cirka 40 gram. Nu växer kroppen fortare än huvudet. Denna vecka kommer den papperstunna huden att täckas med den duniga kroppsbehåring som kallas lanugo och vanligtvis försvinner innan bebisen föds. Ögonbryn börjar växa och huvudet kan vara täckt med dunigt hår, men det är svårt att förutse hur ditt barns hår kommer att se ut efter förlossningen.

Impulser från hjärnar gör att fostret tränar sina ansiktsuttryck. Från och med den här tiden kan fostret gripa, kisa, rynka på ögonbrynen och grimasera. Det kanske till och med kan suga på tummen. Njurarna utsöndrar urin, som fostret kissar ut i fostervattnet. Detta fortsätter under hela graviditeten.

Alla erbjuds ultraljudsundersökning mellan vecka 13 och 20. Mellan vecka 11 och 13+6 kan man i vissa delar av landet göra en specialundersökning som kallas nackuppklarning (eller NUPP) om man är 35 eller äldre, eller har kromosomskador i släkten. NUPP kan kombineras (KUB eller CUB) med s k serumscreening (biokemisk screening eller Köpenhamnsprov). Från vecka 14 kan man fortfarande göra serumscreening, men inte NUPP.

NUPP, KUB och serumscreening är tester som ger en uppskattning av hur stor risken är för Downs syndrom eller annan kromosomskada. En beräknad hög risk kan tjäna som underlag för att överväga fostervattensprov


Text och bild från Babycenter

Nu är fostret sju till åtta centimeter långt och väger ungefär 23 gram – som en halv banan. De fingeravtryck som ditt barn kommer att bära resten av sitt liv är redan på plats. Om du trycker försiktigt på magen så att bebisen kan känna det, kommer den förmodligen att göra samma rörelser som en bebis som söker efter bröstet.

Om din bebis är en flicka, så har hon ungefär två miljoner ägg i sina äggstockar nu. När hon är född, kommer de att ha halverats till cirka en miljon. Antalet ägg kommer sedan att fortsätta minska och när hon är 17, kommer hon att ha ungefär 200 000 ägg.

För din del har det kanske börjat lätta nu. De flesta kvinnor upplever att graviditetssymptom som att behöva kissa ofta, utmattning och illamående minskar under andra trimestern. Din mage är så pass stor att man ser att du är gravid, men har ännu inte blivit så stor att den är i vägen. Brösten har redan börjat producera råmjölk (eller kolostrum), även om det är flera månader kvar till födelsen ännu.



Text och bild från Babycenter

Efter andra besöket på MVC så känns det lite jobbigt, barnmorskan letade två gånger men hittade inga hjärtljud, det betyder ingenting men om vi hade fått höra lite kanske det hade kännts lite mer verkligt. Vi ska tillbaka den 25 juli för att lyssna igen. Jag var inte alls orolig när vi va hos barnmorskan men nu känns det lite tungt, tänk om något är fel. Vi pratade även lite om fosterdiagnostik, vi ska inte göra något KUB test. I fall vi känner att vi vill så kan vi göra fostervattenprov. Men just nu vill jag bara höra hjärtljud.

Nu har nedräkningen passerat 200 dagarstrecket. I dag ska vi till MVC igen, nu blir det riktig inskrivning med blodprover, blodtryck mätning, sjukdomshistoria, viktkontroll osv. Barnmorskan har även sagt att hon ska försöka lyssna efter hjärtljud med en doppler. Måste även prta med henne om min arbetssituation, känner redan nu att jag får ont av att gå, även när jag sitter ner länge värker det i höftkulorna. Tur att jag har 2 veckors semester att se fram emot nu, dock inte betald så jag vet inte riktigt hur det ska gå. Har hela veckan gått och tänk och tänkt på det här med KUB test. Är det nödvändigt? Självklart vill vi ha en friskt barn, vet inte vad vi skulle göra annars. Men eftersom att jag inte tillhör någon riskgrupp så tror jag inte att vi kommer "få" göra testet. Ska fråga barnmorskan i dag. Har kollat vad det skulle kosta att göra det privat och har hittat en jättebra klinik i närheten där man dessutom får med sig ett par bilder från ultraljudet. Men då kostar det ju 1600 kr. Är det värt det? Här finns kliniken. Något annat jag har tänkt på är det här med 3D/4D ultraljud, då får man 3D bilder och en liten film på barnet i magen. Har läst att det kanske är skadligt. Just nu är jag inte jätte lockad av att göra ett sånt men man vet ju inte hur det känns senare. Tror att en vanlig bild räcker eller?

Bebises sitthöjd är nästan 5,5 cm och den väger knappt 14 g. Veckans mest spännande nyhet är att reflexerna blir mer utvecklade. Om du klämmer på magen kommer bebisen att röra på sig, fast du känner det nog inte ännu. Nervceller har delats snabbt och neurologiska kopplingar (synapser) formas i hjärnan. Bebisen kan knyta händerna, rulla in tårna och knipa ihop ögonen.

Ansiktet börjar se alltmer mänskligt ut. Ögonen sitter närmare varandra, efter att ha suttit på vardera sidan av huvudet. Öronen sitter ungefär där de ska. Kroppens organ utför allt mer komplexa funktioner. Levern producerar galla och njurarna utsöndrar urin till urinblåsan.

Barnmorskan kan känna livmoderns ovandel (fundus) nu. I början av andra trimestern kommer du antagligen att börja behöva använda mer löst sittande kläder.

Det är inte för tidigt att börja träna bäckenbotten med knipövningar. Starka muskler där förebygger mot inkontinens och hjälper till under förlossningen.



Text och bild från Babycenter

Tänk att i morgon är det redan fredag igen. Tider går så oförskämt fort. I går jobbade J över och jag bestämde mig för att chocka honom lite. När han kom hem hade jag lagat mat, påriktigt. Dom som känner mig vet att matlagning inte är min starka sida. Men jag gjorde egenlagad potatisgratäng, köttmarinad och glaze. Sen när J kom hem startade vi grillen och helgrillade fläskytterfile, vi var dock tvungna att dela den eftersom att våran grill är värdelös. När vi skulle äta blandade jag ihop en kall sås av dom ingredienser vi hade hemma, och den blev faktiskt riktigt god. Hoppas att J var lite imponerad av mig i alla fall. I dag ska jag ringa till märklarn och kolla av lite saker som vi upptäckte på besiktningen av huset i går. Blir lite illamående av att tänka på huset, men varje gång jag är där känner jag mig lugn och glad. Det är väl bara så att det är ett sånnt stort steg. Många som får höra att vi har köpt hus tycker att det är ett enormt vuxen steg. Då brukar jag och J bara le lite och tänka, ni skulle bara veta, vänta tills ni får höra den andra stora nyheten. Tycker att det både är jobbigt och roligat att hålla det lite hemligt. Men det är skönt att dom vi träffar ofta vet.

Den senaste veckan har jag kännt mig väldigt lugn, främst över graviditeten men även när det gäller annat. Har tidigare försökt ta bilder på magen men jag ser ändå bara tjock ut så det blir inga fina bilder. Kanske ska försöka i kväll igen. Själv tycker jag ju som sagt bara att jag ser tjock ut. Har gått upp ca 2-3 kg mina arbetsbyxor som har varit förstora sen i vintras sitter lite bättre, det är nästan så att jag klarar mig utan skärp. På kvällarna syns lilla magen som mest. Är lite orolig för att traffa kompisar som ännu inte vet. Det är inte så många som vet ännu. Förutom min och J's familj. Efter vecka tolv kanske det är dags att gå ut med det till alla. Nu ska jag fortsätta med maten.

I dag har vi besiktigat huset. Det var lite "bra att veta" punkter och ett och annat som måste åtgärdas. Det värsta var att besiktningsmannen hittade en fuktskada i krypgrunden, troligtvis från deras trasiga varvattenberedare. Är riktigt glad att vi valde en kunnig besiktigsman. Fuktskadan är dock inget vi behöver oroa oss för då det kommer att åtgärdas av säljarens försäkringsbolag. Men vi måste fixa i ordning krypgrunden lite, tex är markplasten inte helt täckande och det ligger gammal isolering och gjutformarna i trä som dom hade när dom gjöt plintarna sitter kvar. Detta måste åtgärdas och eftersom att säljaren sa att dom hade lagt plast i grunden så trodde vi att det var ordentligt gjort. Så vi får se hur det blir med den saken, kanske åtgärdas det sammtidigt som försäkringsbolagen tar hand om fuktskadan. Eller så får vi dra av lite på priset och fixa det själva. Vi är i alla fall lika intresserade av huset som vi var förra veckan. Allt känns kanon, ikväll ska vi sätta oss och prata igenom det vi fick veta i dag och skriva en åtgärdsplan. Vissa saker vill vi fixa innan vintern medans andra saker kan vänta tills nästa år.

I går gick jag in i 11e veckan (10+1 idag). Känner av fler och fler jobbiga symptom, jag är varm hela tiden, hunden är mer känslig, kläder känns ibland obehagligt. Jag blir lättare andfådd, det känns som om jag inte kan andas lika djupt. Magen är puffig och ibland när jag sitter ihopsjunken tar magen imot brösten. Därför känner jag mig väldigt tjock. Jag är mycket hungrigare nu, äter mer också. Jag har fått dålig hy, har massa små finnar och knottror i ansiktet. Jag är tycker inte om vissa dofter som jag förut gillade, kan inte ha någon av mina parfymer och har bytt deo. Brösten värker och är ömma och jag kän inte ha samma typer av bhåar jag haft förut, behöver mer stöd. Det var allt jag kunde komma på just nu. Jag känner mig jätte gnällig då jag typ klagar hela tiden, men jag antar att det går över, man vänjer sig väl. J sa åt mig att bita ihop, om jag tyckte att det här var jobbig, hur skulle jag då klara av resten? Antar att han har rätt, det kommer nog både bli bättre och sämmre framöver.

Nu är bebisens sitthöjd ungefär 4 cm. Alla kroppsdelar finns med, från tandanlag till tånaglar och fingrar och tår har nu separerats helt. Bebisen rör sig massor och sparkar och sträcker på sig. Det ser nästan ut som vattenbalett och ju mer fostret utvecklas, desto mer rör det sig.

Merparten av den kritiska utvecklingen kommer att klinga av under de kommande veckorna. Bebisens huvuduppgift de kommande sex månadernas är att bli större och starkare, så att den kan klara sig utanför livmodern.

Slutet av första trimestern närmar sig nu. Du kanske har fått en mörkare pigmenterad linje som kallas linea nigra mellan naveln och blygdbenet. Det är inte ovanligt att det bli svårare att sova nu.


Text och bild från Babycenter